SL fakkar förorten

Som boende i orten är du beroende av en tung lokaltrafik. Gringo har granskat hur SL:s förortsdiskriminering och fördubbling av priserna drabbar Stockholms miljonsvenskar.

Storstockholms Lokaltrafik hade det tufft under hösten. Många bråkiga ungdomar, arga fackmedlemmar och för att inte tala om alla dessa träd som tappat löv huller om buller. Kanske är det därför SL beslutat att ta i med hårdhandskarna och höja priserna – big time.
Moderaten Charlotte Broberg är styrelseledamot i SL:s styrelse och förklarar vad det handlar om.
– Anledningen till att vi avskaffade enhetstaxan var att den kostade SL hur mycket som helst. Nu kommer vi ha råd att göra en stor historisk satsning istället dom kommande åren. Vi kommer att satsa på trafiken men också mycket trygghetsskapande åtgärder. Och sen har vi ju premierat våra trogna kunder genom att inte höja månadskortet så mycket.
Tror ni att färre människor kommer ha råd att åka nu och därför välja att planka?
– Nej, det tror jag inte. Men vi kommer satsa mycket på att få bort plankningen. Vi måste ändra systemet och inte ha öppna spärrar, och få in mer personal i trafiken. Bara det syns människor i trafiken så ökar moralen, säger Charlotte Broberg.
Att priset för enkelbiljetterna ökat med 100 procent vill inte så många på SL prata om. Att månadskortet endast ökat med 20 kronor verkar desto viktigare att betona. Men är du arbetslös kanske du inte har möjlighet att lägga ut 7440 kronor om året på resor. Är du mot alla odds även bosatt i förorten försvinner alternativet att gå/cykla till stan.
En tur- och returbiljett till city för, låt oss säga, en arbetsintervju kostade förut 40 kronor. Två såna i veckan skulle bli 80 kronor. Nu skulle två arbetsintervjuer i stan per vecka kosta 640 kronor i månaden, med andra ord mer än månadskortet.
Några som inte är lika nöjda med prishöjningen som Charlotte Broberg är Agnes och Afrodite Tripkou från Alby.
– Jag har alltid varit emot att det ska kosta att åka tunnelbana och buss, men den här höjningen är absurd. Jag har alltid plankat och det tycker jag alla borde göra tills SL förändras, säger Agnes.
– SL borde inte utgå ifrån att alla har samma förutsättningar. Det sägs att målet helgar medlen men SL:s metoder att förbättra kollektivtrafiken ska inte vara på bekostnad av mig, en fattig student eller nån annan i liknande situation, säger Afrodite.
Tror ni att fler kommer börja planka nu?
– Ja, i alla fall här i förorten, säger Agnes. Här finns inga andra alternativ om man vill in till stan.
Jannis Konstantis arbetar som förare på röda linjen mot Norsborg och är vice ordförande i fackförbundet SEKO:s Klubb 119, enheten för förarna och konduktörerna. Han tycker att förortsdiskrimineringen, i synnerhet mot förorterna på röda, är väldigt tydlig, även om han inte tror att SL någonsin skulle erkänna det.
– Det är mycket fördolt. När många tåg ställts in mot till exempel Norsborg så säger SL att det handlar om att det är många fler som reser i stan. Men varför ska dom som bor i förorter drabbas? När det till exempel är vagnsbrist på röda linjen är det i första hand alltid tåg mot Norsborg som ställs in. Det är tågen som går ut mot förorterna – inte in till stan. När det gäller rusningstrafik så är det dom extrainsatta tågen mot Norsborg som ställs in först.
Och nej, SL vill nog inte erkänna något. För när Gringo pratat med SL:s trafikavdelning i 15 minuter om statistik över inställda tåg, får vi en sträng tillrättavisning om att inte publicera nåt som dom inte får kontrollera innan. Detta för att ”ni journalister brukar alltid skriva fel, inget ont om dig alltså, men ni förstår ju aldrig nåt ändå”.

GRINGOFAKTA
Det nya zonsystemet inkluderar hela tunnelbanenätet i zon A, vilket betyder att en enkelbiljett kostar 40 kronor – från var och till var du än åker. I det första förslaget som diskuterades drogs gränserna runt Stockholms miljonprogram, och därmed drogs även gränser mellan låg versus hög medelinkomst.

Företaget Connex/Veolia står för den dagliga servicen och driften i tunnelbanan. Dom handlar på direktiv av SL:s trafikavdelning, som i sin tur styrs av SL:s styrelse. Denna styrelses politiska majoritet speglar majoriteten i landstingsfullmäktige. Med andra ord är det vi, genom våra val, som bestämmer vilka politiker som ska besluta om prishöjningar, zonsystem och drift.

Du gillar kanske också...