Shonalistikens genomslag
Gringo så som du känner oss kommer inte finnas efter det här numret. I två och ett halvt år har vi pumpat ut trettio nummer gringonalistik. Vi har vridit och vänt på fördomar. Lanserat blatte som ett positivt ord och miljonsvenska som svenska språkets framtid. Eller som juryn som gav oss Stora journalistpriset uttryckte det: För att ha placerat förorten i centrum och gett en röst åt det multikulturella Sverige. Gringo har varit en framgångssaga som översteg våra vildaste fantasier när vi satt som fjuniga nybörjare och spånade på Den Stora Revolutionen. Då kändes det som stora ord framspottade med lite ölskum i. Nu är det verklighet. Den stora revolutionen befriar inte i ett ögonblick. Den sker i skillnaden mellan ögonblicken, knappt märkbar för det otränade ögat. Sakta men säkert närmar vi oss.
I första ledaren skrev jag att vi är här för att skaka om Mediesverige. Inte visste vi att det skulle slå så högt på richterskalan. Vi har blivit korade till både det bästa och det värsta som hänt Mediesverige. Som en trojansk häst tog vi oss in i Metro och har släppt ut våra soldater inifrån. Men våra soldater är inte här för att kriga, tvärtom bär de med sig ett kärleksbudskap som smeker fram förändringar till det bättre. Journalistkåren är inte lika homogen längre och mediebilden av förorten och blattar blir allt bättre. Gringo är den lilla pojken i kejsarens nya kläder. Den som pekar på mediekejsarna och visar för folket att de inte har några miljonsvenskar i sitt följe. Plötsligt inser kejsarna själva hur nakna de är och skäms. Deras dåliga samvete och vilja att vinna tillbaka folket blir en drivkraft att klä sig i fler färger. Hur mycket av de positiva förändringar vi se som är Gringos förtjänst vet ingen. Många pionjärer som kämpat i det tysta innan oss har banat väg för Gringo. Tusentals kämpar fortfarande som okända hjältar. Det jag vet är att innan Gringo var blatte helt tabu i medievärlden. Nu används det titt som tätt. Att få redaktioner hade någon från Orten i sig, nu finns det en i nästan varje. Sverige visste inte vad miljonsvenska var innan, nu vet hundratusentals det.
Men Gringo är långt ifrån bara en tidning. Det är en tanke och vision som kan omsättas i en festival som Hoodsfred, en utställning som Gringolandia, en parad som Sverigeparaden, en filmfestival som den vi hade i november, en bok som kommer till våren och över 300 föreläsningar. Bland annat. Den sammanlagda kraftansträngningen av alla insatser och människor som brinner bildar tillsammans en rörelse. Det är politisk kamp på ett sätt ingen är van vid. Gringo är katalysatorn som driver på en oundviklig kamp för rättvisa. Alla boende i miljonprogrammens rätt att få vara med och bestämma. Vi är inga representanter utan en av många röster. Hittills har vi pratat i mjuk falsett, för att inte uppfattas som ett hot. Nu tar vi i med hela stämbandet. Och vi kräver rättvisa.
